;(

Nu börjar det bli lite smått jätte jobbigt.. Tycker inte alls om att vara hemma så här länge.. Sökt så många firmor men det verkar dö tjockt börjar snart bli dags för sesongen och jag börjar få mer och mer panik..

Jag kämpade så jävla hårt under omständigheterna för att äntligen bli klar med gymnasiet .. Känns skit att det inte finns jobb i norr så man fick ta det jobb man fick båten. Får den vibben av vissa företag att det är negativt att jag inte jobba som lärling istället för att se Oj hon fick jobb efter en månad?! Även fast det råkar vara på en båt.
Kämpat för att bli klar och jag tycker att jag förtjänar ett bra måleri jobb så jag kan bli helt färdig med min utbildning.. Tycker inte om lämna saker halvfärdiga.

Ska ringa tillbaka te en firma slutet av nästa vecka och jag hoppas verkligen men är ju berädd på ett nej men det är lika mycket deras förlust! Vet jag är bra på det jag gör! Bara jag får chansen

Håller tummarna!

Förbannat

Mitt monster vill ut!! Har verkligen lagt ner hela min själ i att vara snäll, trevligt och kärleks full.. För vadå? Inte en jävel som ser det ändå! Utan alltid samma visa om att "du klarar allt!" Tänk om jag inte gör det? En superhjälte har åxå känslor och börjar bli trött på att folk inte kan se hur jävla jobbigt jag faktiskt ha det utan vinkar bort det och du klarar dig.. När man själv sitter med era problem och tar sig tid till dom men när jag behöver någon prata med så är det "äsch du klarar dig och byter samtals ämne..
Är det konstigt jag blir hård, kall och känslo lös när jag känner mig ensamast i världen! Förväntas alltid att jag ska klara allt men jag gör ikke det! Har försökt kedja fast mitt monster och försökt jobba med det men folk är duktig på att sparka ner alla hinder av tegelstenar jag byggt upp väggen som håller monstret på plats!

Ge fan i att ta ner mina tegelstenar! Önskar att någon faktiskt skulle kunna hjälpa mig sätta tillbaka dom ner sparkade tegelstenarna istället för att låta mig gå genom allt själv. Vännerna säger alltid "jag finns här" vilket jävla skitsnack!! Då jag väl hör av mig så finns ni inte alls där! Men jag ska lyssna på eran katastrof men ingen lyssna på min.. Är det konstig att man är på väg in i väggen igen.. Är det konstigt att mitt mörker är på väg tillbaka när jag bara behöver en hjälpande hand att ta mig upp från backen..?

Fredag..

Jaha detta börja ju katastrof skrev ett rätt långt och fint inlägg och så klart försvann det och mitt humör så jag skrivet ett kort. Inte sove bra inatt alls vaknat stup i ett.. Rätt drygt:( kl 7 va jag sten pigg och gick för att i världen inte somna.. Lyckades eftermycket om och men;) dags göra sig klar för att kliva ombord cindy snart drar även skolan igång.. Ångest cheak

..

Ja då var det dag igen.. Var bra längesedan nu men helt plötsligt kom panikattakerna tebaka.. Kan knappt andas..kallsvettas och på g te migrän.. Sova? Knappast! Om jag bara hade haft trygghet någonstans där jag verkligen kan koppla av utan stress, utan tjafs och bråk utan städig kännsla av att vara en parasit i vägen så skulle jag kunna hållt tillbaka detta panik anfall men ikke..

Denna sitvation måste verkligen ändras för detta kommer inte fungera någon längre stund till..allt känns så hopplöst och känns verkligen som jag blir överkörd av en lastbil om och om igen.. Fram och tebaka utan minsta stop någon stanns inte äns för växel byte utan evigt jävla liksinigt plågande..

hur mycket ska en människa få ta?! Egentligen?? Måste ju finnas något gräns.. Varför måste man ständig förlora det man byggt upp för att sedan behöva börja om på nytt och bygga upp det igen.. Vad är det för mening om det ändå bara ska rasa sammman gång på gång..varför forsätta bygga upp de? Enkelt för att man ej vill vara trasig för att man vill känna lycka ,varför kan inte alla känna lycka? Har jag missat något kvalifiseringsprov? Hmm måste ha gjort de..någonstanns på vägen..omprov tack!!?
Snälla!!
Löser sig alltid säger folk.. Joo rätt har dom har alltid lyckats lösa allt frågan är bara hur mycket ork man har kvar..går det ta semester från sitt eget liv? Sjukskrivning kanske?!
Nää så klart inte vore ju på tok för enkelt!
Börjar få slut på ider och ork nu..
Men det löser sig right..?!!..

Människor =patetisk art!

Börjar bli så sjukt less på alla jävla statusar om att alkolism är en sjukdom!

En person som är beroende av droger ses som dum i huvudet och får skylla sig själv..

En person som är beroende av alkohol
Är det synd om och förklaras som sjukdom...

Canser, leukimi är exempel på sjukdomar!

Droger och alkohol är ett val! Precis som röka och snusa det är ett beroende inte ett bra, men fortfarande ett beroende!!

Blir sjukt förbannad på människor som skyller på alkohol.. Det är inte alkoholen som har valt att göra en person illa! Utan personen har valt det helt själv!
Varför måste folk hela tiden lyfta upp andra på pedistaler istället för att inse faktan att personen val detta. Självklart försök och gör allt i din makt hjälpa personen i frågan men ge fan i att sätta den på en pedistal och låsas att det är någon annans fel och skyll på att det är en sjukdom för det är ikke fallet!

Det är ett tråkigt val någon har gjort absolut!

Men sjukdom är något man får, man kan bli sjuk av droger och alkohol absolut men mitt i det.. Glöm inte att personen en gång valt det!

Hjälp personen istället för att svära över en förbannelse och sjukdom.
Man kan tycka synd om personen utan att försöka ta bort deras ansvar och val!

Dåliga dagar

Har vare på sjukt dåligt humör nu i helgen inget har riktigt gått som det ska.. Haft mycket trevligt med vissa utvalda människor! kommer forsätta klippa bandet med all drama satsa på mitt liv och vad jag själv vill göra och uppnå! Imorn ska jag fan träna skiter i om jag är sjuk lr inte!! Imorn blir det jobb sök som satan! Snälla låt mig få somna!

Varför!?

Imorgon är dagen för kramfors resa. Ska åka hem och säga hejdå te bästa och längsta kompisen jag någonsin haft för andra gången! Andra gången jag går igenom detta men kan lungt säga denna är mäst plågsam! Får så dåligt samvete men borde inte ha det för jag måste tänka på mig själv vad som är viktigt för mig och jag kan inte bo kvar det är bara så!
Ska även förbi en person som jag sagt upp kontakten med hämta en sak.. Imorgon kommer verkligen bli sjukt plågsam!

När jag väl älskar någon så gör jag det av hela mitt hjärta därför gör det så förbannat ont behöva lämna vissa!

Tårarna rinner som satsn ser inte äns vad jag skriv..